Graviditetsvecka 35

Tänk, ytterligare en vecka har gått i graviditeten och nu är vi inne i vecka 35 (34+0 – 34+6). Jag tjatar visserligen om det men oj vad tiden går snabbt nu mot slutet tycker jag. Det absolut värsta / långsammaste tiden tycker jag var före rutinultraljudet. Vad har hänt den gångna veckan då? Jag fick ett telefonsamtal i början på veckan att Linköping kunde ta emot mig för ett UKG (ultraljud på mitt hjärta) redan på torsdagen och så skulle läkaren sedan RINGA upp mig. Ifrågasatte då hela själva… besöket i Linköping då jag har 1,5-2 timmar körning dit (beroende på trafik och min körning givetvis) och nu i dessa tider då man avråder från onödiga resor… Så, den kvinnan jag pratade med tog upp frågan med läkaren och det beslöts att jag skulle invänta remiss till Klinisk Fysiologi i Jönköpings länssjukhus istället. Dit kom jag i fredags för ett UKG. Och det ultraljudet visade att det absolut inte ligger några hinder i att jag ska kunna föda vaginalt – pga mitt hjärta. SÅÅÅ skönt att ha det avklarat. För det ”allra värsta” som kunde skett var ju att jag fått kejsarsnitt på grund av överbelastning på mitt hjärta under förlossningsskedet.

Det som också blivit bestämt i veckan är ju hur länge jag ska vara kvar på jobbet, samt hur länge jag blir hemma på mammaledigheten. Det kan ni läsa mer om här.

I dagsläget har jag bara 3 kvällspass och tre dagspass kvar innan jag går hem den 15 april. Känns riktigt skönt. 6 pass på 10 dagar. Absolut inget att klaga över heller. Jobba 2 kvällspass. Ledig en dag. Jobba två dagspass. Ledig tre dagar. Jobba 1 dagspass och avslutar hela alltet med ett kvällspass.

På jobbet har jag bytt storlek på min busarong dessutom. Från M till L. Lite stort men samtidigt känns det skönt med att det inte stramar åt längre.

Vad sker härnäst i graviditetsplanerna?

Det som står härnäst på schemat vad gäller MVC och allting kring det så har jag ett MVC-besök den 15 april (precis före mitt sista pass på jobbet) och sedan ett besök på specialmödravården den 16 april. Och där ska ju min igångsättning planeras, vilket jag ser fram emot.

Utdrag från 1177

”Fostret väger ungefär 2,4 kilogram. Det har blivit knappt 47 centimeter långt. De flesta ligger nu med huvudet neråt. Fostret sväljer fostervatten, kissar och därmed tränas matsmältningen. Fostret har lagt på sig mer fett. Huden är tjockare, mindre genomskinlig och slätare. Det ulliga hår som tidigare funnits på kroppen är borta. Huden är istället täckt av rikligt med skyddande fosterfett. Huden kan se vit och kletig ut av allt fett, om barnet skulle födas nu. En del gravida kan få ont över revbenen. Det kan bero på att livmodern är så stor att den når till revbenen. Det kan kännas bra att sträcka på sig. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Det kan göra så att du får ont i ryggen. Barnet trycker på överallt. Det kan vara svårt att andas, sitta, stå och sova.”

Konstig känsla…

Konstig känsla allt detta är.. Nu idag har jag skickat in en ansökan om graviditetspenning (när/om jag får den beviljad återstår att se), det var min chef som pockade på att jag skulle göra detta. Och idag bestämde vi i ett telefonsamtal hur upplägget framöver kommer att se ut för min del.

Den 15 april gör jag mitt sista arbetspass på jobbet innan mammaledigheten. Sedan tar jag graviditetspenning till och med den 3 maj (huruvida jag får den beviljad). Semesterdagar fram till den 16 maj (förutsatt att bebis inte kommer tidigare, vilken den ju kommer göra – så då säger jag ju bara till så avbryts semestern och mammaledigheten börjar, antar jag??). Så kommer jag vara mammaledig fram till den 19 maj 2021. Rätt häftigt ändå. Första gången av alla fyra graviditeter som jag haft ett bestämt datum som jag avslutar mammaledigheten…

Och så ringde chefen en andra gång för hon hade glömt att meddela – att jag kommer få nytt anställningsavtal nu till veckan. Anledningen till detta? I och med att jag kommer gå hem för mammaledighet så avbryts min provanställning och den går över till en fast tjänst! Min allra första fasta tjänst.. Och då blir jag ändå 30 år i år. Den här gången vet jag att jag har ett jobb att återkomma till efter mammaledigheten. Riktigt underbar känsla det är, vilken stress-befrielse. Jag behöver inte tänka. Behöver inte söka massor med jobb under tiden jag är hemma med bebis. Så otroligt skönt!

Foto av Pixabay på Pexels.com
Dvs inte en bild på min mage men symboliskt…
Snart kan jag ”vila” några veckor innan bebisen kommer till oss.

Graviditetsvecka 34

Alltså… Nej, men vad skriver jag?! Vecka 34?? Redan?! Jag får nästan panik, eller ja det har jag haft denna veckan. Insåg att vi knappt gjort någonting för att få i ordning för bebisen här hemma. Knappt några kläder, eller ja… enbart det som ska med till BB. Vagnen har vi ju men den var inte iordninggjord eller någonting. Så denna veckan har jag faktiskt beställt lite kläder, dels från KappAhl, Lindex men också från H&M. Har även beställt en bärsjal som kommer från en egenföretagare i Göteborg. Kände att jag ville ha en sådan jag hade med de andra barnen med – som jag ju tyvärr gjort mig av med. Jag och tjejerna har också handlat tre paket blöjor så att det finns hemma när vi kommer hem från BB. En av tjejernas alla filtar som bara legat och ”skräpat” här hemma får nu agera som lakan i vagnen. Och det har den gjort alla tre gånger tidigare med så lite nostalgi i det hela!

MVC – besöket

Igår hade jag ett besök på MVC. Det var ett rätt givande besök kände jag (mer givande än ett av de besöken jag hade i förra veckan i alla fall). Vi pratade dels om amning och jag delade med mig av mina tidigare erfarenheter vad gäller det området. Vi kom även in på preventivmedel. Jag kan berätta mer om just det i ett annat inlägg känner jag.

Vi pratade även om att jag börjat få ont i ryggen och har riktigt svårt att somna på kvällarna. Ligger ofta vaken till småtimmarna innan jag lyckas somna. (Tex inatt indikerade min aktivitetsarmband att jag somnade först vid 02.20 och har sovit 3 timmar osammanhängande efter detta, trots att jag la mig direkt jag kom hem från jobbet igår. Dvs precis före 23 på kvällen). Den här helgen på jobbet blir därför en prövoperiod kanske man kan säga. Hur mycket orkar jag? Ska jag behöva sjukskrivas / vara hemma tidigare än jag räknat med?

  • Mitt P-glukos låg på 4,1 (innan lunch så helt okej värde!
  • Vikt: 62 kg (inskrivningsvikten i vecka 8 var 63 kg)
  • S/F-måttet låg på 31 cm.
  • Bebisens hjärtslag låg på 152 slag / minut.
  • Mitt blodtryck låg på 90/65.

Utdrag från 1177

Nu väger fostret ungefär 2,3 kilogram och är cirka 46 centimeter långt. Många barn ligger nu med huvudet nedåt. Inne i magen finns det många ljud. Barnet lyssnar till hjärtslag, magen som kurrar och andra kroppsljud. Efter förlossningen vill barnet fortsätta vara nära och lyssna till kroppsljud. Livmodern tränar för förlossningen. Du som är gravid kan känna förvärkar, en del svagare, andra kraftigare. En del känns inte alls, men om du lägger handen utanpå magen kan det kännas att den plötsligt drar ihop sig och blir alldeles spänd. En förvärk börjar från toppen av livmodern och sprider sig nedåt. De kommer regelbundet och ökar i intensitet. Du som har fött barn tidigare kan ha kraftigare förvärkar. Slidväggarna blir tjockare under graviditeten. Det kan också komma mer flytningar än vanligt. Det kan vara svårt att skilja på vanliga flytningar och sipprande fostervatten i slutet av graviditeten. Kontakta en barnmorska om du är osäker.

Mina socker-värden

Den senaste veckan har jag både legat högt och lågt då jag har mätt mitt socker. Inte superlåga värden dock (3,7 som lägst) men däremot varit uppe mot 10 en gång när jag skulle ha varit under 7 (vid läggdags). Detta märks ju av i mitt humör bland annat har jag noterat de senaste dagarna. Väntar egentligen på att diabetessköterskan ska ringa mig imorgon så får vi se vad som sker så sett. Dock måste jag nog ändå påpeka att mitt långtidssocker som togs för någon vecka sedan var bättre än någonsin.

Det som jag nämnde för några dagar sedan är ju att jag också haft svårt att få till en bra rutin att kunna mäta ”efter-maten värdet” när jag är på jobbet då detta ska göras 1,5-2 timmar efter påbörjad måltid – och då är jag ju oftast ute hos kunderna / brukarna.

En och samma frukost (tagen två dagar på raken) kan även ge en skillnad i mitt sockervärde. Allt från att jag hade 5,6 ena morgonen (godkänt!) till att jag fick 8,9 (för högt) nästa morgon. Mätte efter lika lång tid efteråt.

Har ju även blivit tillsagd att mäta före / efter mellanmål och fruktstunder nu med, just för att det har gett mig för höga värden före huvudmåltider. Och ska jag ta mellanmål, osv ska jag numera dessutom ta 2 enheter snabbverkande insulin till detta.

Såå.. Nu ser det ut såhär på en dag för min del.

Kliver upp. Mäter fastesockret. Ska ligga under 5,3.
Gör frukosten till mig och tjejerna. Tar 12 E (enheter) snabbverkande insulin före frukosten.
Äter frukosten. Till detta tar jag två tabletter blodsockersänkande.
1,5-2 timmar efter frukosten mäter jag sockret. Ska ligga under 8,0.

Vid lunch mäter jag sockret igen. Nu ska det ligga under 6,0 (men inte under 4,0).
Tar det snabbverkande insulinet, 8 E – dock, om jag vet att det är mycket kolhydrater i maten eller liknande så kan jag öka till 10 E, vid just det tillfället.
Äter lunchen.
Mäter sockret efter 1,5-2 timmar. Nu ska det ligga under 8,0.

Vid eventuellt mellanmål /frukt intag ska jag först mäta sockret. Ska ligga under 6,0 (men inte under 4,0). Tar 2 E snabbverkande insulin till detta.
Intar mellanmålet / frukten.
Mäter sockret efter 1,5-2 timmar. Ska ligga under 8,0.

Vid middag mäter jag sockret igen. Nu ska det ligga under 6,0 (men inte under 4,0).
Tar det snabbverkande insulinet, 8 E – dock, om jag vet att det är mycket kolhydrater i maten eller liknande så kan jag öka till 10 E, vid just det tillfället.
Äter middagen och i samband med detta ska jag ta två blodsockersänkande tabletter.
Mäter sockret efter 1,5-2 timmar. Nu ska det ligga under 8,0.

Vid eventuell kvällsfika /kvällsmacka ska jag ju mäta igen. Då gäller det samma sak som vid mellanmål-situationen.

Vid läggdags ska jag mäta blodsockret en sista gång. Nu ska det ligga under 7,0. I samband med denna mätning ska jag även ta 10 E långtidsverkande insulin.

Vara eller inte vara?

Efter mitt senaste inlägg där jag dels skrev om att Micke kommer kunna vara hemma när det är dags för mig att åka till förlossningen och föda – mycket på grund av att Corona slagit till och hans arbetsplaner sket sig – rent ut sagt (som ni kan läsa om HÄR) så fick jag en hel del kommentarer om att det var bra att han nu skulle vara med på själva förlossningen.

Samanthas förlossning. Fotograf: Micke

Min tanke var… ”NEEJ!!” Just för att det är just det han inte kommer vara, även om han är på hemmaplan när det är dags. Vi har redan pratat om det och vi kör på som vi tidigare har gjort.

  • Då Samantha föddes var Micke med under hela förlossningen samt de två nätterna vi låg på förlossningen & BB.
  • Men när Mary föddes så var han, under tiden förlossningen ägde rum, hemma med Samantha och de två kom sedan över då Mary fötts och vi sov hela första natten tillsammans som tvåbarnsfamilj i en sovsal på förlossningen. Åkte hem inom 24 timmar.
  • Då Ebba föddes körde han mig (med de två tjejerna i bilen) till förlossningens entré. Jag gick in själv och var inne i en kvart innan Ebba föddes. Micke och tjejerna hann knappt fram till farmor där de skulle äta frukost innan jag skickat sms om att Ebba var född. Stannade på förlossningen / BB i ca 9 timmar innan jag åkte hem samma dag. Då hämtade han oss utanför sjukhuset.

Alltså… Han kommer vara hemma med systrarna och vänta in att vi vår klartecken att åka hem. Nu i Corona-tider är det ju även förbud mot besök på BB, endast den födande och bebisen som får vara där. Så, vi kommer inte ses på några dagar som det verkar – men kommer skicka filmer, bilder och ringa både vanligt och via FaceTime. Känns faktiskt som absolut tryggaste sättet för alla parter i detta. Barnen har någon de älskar / är trygg med hemmavid.. Det gör även mig trygg att det är just han som är med dem.

Graviditetsvecka 33

Idag går vi in i vecka 33 (vecka 32+0 – 32+6) i den här graviditeten. Tänk, tiden rusar verkligen förbi. Jag säger det förvisso hela tiden men jag tycker att det verkligen är så. Jag förstår inte riktigt att det närmar sig med stormsteg! Men vad har egentligen hänt den här veckan? Jag hade ju ett TUL (tillväxtultraljud) och ett MVC-möte igår. Det är fler och fler som börjar påpeka att magen växer och att det börjar synas mer tydligt nu. Och det gör det ju så sett. Men samtidigt, att jobba går fortfarande bra. Dock lättare när jag har hemtjänst-bilen än när jag måste gå omkring i mitt område.

Tillväxtultraljudet

Förra TUL:et fick läkaren det till att bebisen var -7% i sin tillväxt. Det kan ni läsa mer om HÄR. Igår på TUL:et fick läkaren det till -3,7%. Bebisen följer sin kurva men är helt och hållet normalstort. Däremot fick jag lite banning för att jag inte riktigt skött socker-mätningarna som jag ska. I och med det nya jobbet inom hemtjänsten har jag haft svårt att hitta en rutin där jag kan mäta ”efter-måltids-sockret” 1,5-2 timmar efter påbörjad måltid. Skulle verkligen fixa detta tyckte han. Och så tyckte han att jag verkligen måste ”sköta magen” (japp, vård-relaterat uttryck för att helt enkelt kunna skita) nu då jag går upp till två järntabletter om dagen istället för en om dagen. Vid nästa TUL som är i mitten på april så ska ett datum för igångsättning planeras och bestämmas. Vilket känns riktigt skönt!

MVC-mötet

Detta var egentligen ett möte för att kunna planera ifall Micke skulle vara borta vid tiden för förlossningen. Men nu då Corona tagit ”över” allting här och gjort att han tappat 4-5 veckor av en turné så är han ju hemma vid den tiden. Alltså kändes detta möte helt överflödigt. Men men… Ingenting bestämdes där och vi satt där i över 40 minuter. Det var en barnsköterska från BVC, min barnmorska från MVC och så en socionom från familjecentralen. Ingenting ”vettigt” kom alltså ut från det mötet.

Graviditetsdiabetesen

Vad gäller P-glukosen (sockret) så ligger jag hyfsat bra till i alla fall. HbA1c (långtidssockret) har sjunkit och ligger som bäst till just nu, där ligger den på 35 mmol / mol. Däremot har diabetessköterskan sett att då jag ätit typ en frukt eller mellanmål före middagen så syns detta på sockermätningen före måltiden. Detta gjorde att jag nu ska ta ca 2E snabbverkande insulin även till mellanmålen / frukten.

Utdrag från 1177

”Fostret ökar snabbt i vikt och väger nu cirka 2 kilogram. Längden är ungefär 45 centimeter. Det finns gott om fostervatten i livmodern, vanligtvis nästan en liter. Vattnet gör så att fostret skyddas i livmodern. Det blir lättare för fostret att röra sig när det finns vatten runt. Det gör så att livmodern inte trycker direkt mot fostret. Fostervattnet har ingen färg men är lite grumligt. Det har en lukt som påminner om hav och tång. Fostret kan uppfatta ljus och mörker, natt och dag. En del barn föds för tidigt. För tidigt födda barn behöver särskild vård de första veckorna. De kan behöva hjälp med andningen. De kan behöva extra värme. De kan även behöva hjälp att få i sig tillräckligt med näring. Barnmorskan mäter magen på dig som är gravid. Måttet visar hur fostret växer.”

Lågt HB-värde

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg har jag ju nu ett rätt lågt HB-värde. Ligger nere på 96, vid senaste kontrollen (före helgen). Och igår ringde jag till MVC för att höra vad jag ska göra åt detta – kan jag göra något?

Fick beskedet att öka järntabletterna till två om dagen istället för en om dagen samt ta något som förhindrar förstoppning. Inte laktulos för det är för mesigt, enligt den barnmorskan. Men ja.. Mjukgörande kunde vara det bästa tyckte hon, inte laxerande medel i det här ”stadiet”. Och så nytt blodstatus om 2-3 veckor. Har mitt värde då inte blivit bättre så kommer jag få ta en järninjektion troligtvis. Har även köpt hem leverpastej (inte för att det i sig kan göra sååå mycket)..

Jag märker ju av mitt låga HB-värde genom att jag är så otroligt trött. Hela helgen sov jag minst 1-2 gånger per dag i 1-2 timmar per gång. Otroligt skönt just då. Men, det gjorde jag för att ens orka vara vaken tills kvällen utan att säcka ihop.