En glad nyhet mitt i all oro

Idag ringde jag ett samtal till Samanthas rektor. Eller ja, en av två biträdande rektorer på den skolan. Frågade lite hur det gått med de blivande förskoleklasserna och hur fördelningen av elever ser ut i dessa. Just för att vi hade ansökt om att ändra skola för Mary (hon hade blivit antagen till en skola i vårt område men vi ville ha henne på samma som Samantha redan går i). Och vi fick idag besked om att det ju blir så som vi vill ha det! Vilken lycka och vilken lättnad.

Det kommer betyda så mycket för Mary att ha sin syster på skolgården, att ha sin bästa vän i samma klass. Framförallt för hennes trygghet och för hennes ”bekvämlighetszon”. Dessa två systrar som har 1 år och 18 dagar mellan sig är verkligen som riktiga tvillingar. Gör så otroligt mycket tillsammans, saknar varandra då de är ifrån den andre. Och ser också ut som tvillingar enligt många.

Marys jobbiga helg

Natten till igår blev riktigt jobbig för Mary. Hon kunde inte andas. Jag hjälpte henne genom att hon och jag flyttade oss till tv-rummet. Öppet fönster. Intensivinhalering och kortisontabletter gavs. Ingenting hjälpte. Hennes syresättning gick ner till 77-82% under tiden vi fortfarande var hemma. Trots att hon även fick vara i duschen med varm ånga.

Hon och jag åkte in till akuten. Hon fick börja med syrgas direkt och vi blev inlagda på barnavdelningen. Där blev vi kvar tills idag. Syrgas hade hon fram till klockan 8 imorse. Fem liter konstant flöde. Utan syrgasen sjönk syresättningen direkt igen. Men imorse höll den sig stadigt ändå. Och från 16-tiden igår tills imorse hade hon dropp också då hon knappt drack eller åt något.

Men idag fick vi åka hem. Och oj vad skönt det kändes. Och vilken lycklig men trött Mary jag fick med mig hem. Hon ville verkligen hem. Till sina systrar och till pappa sin. Här hemma är det som om hon inte varit inlagd för astman. Springer omkring och busar. MEN behöver vila sig lite mer än annars känns det som.

Arbetsintervju och barnmottagningen

Idag blev det fullt upp, minst sagt. Jag började morgonen som vanligt med att köra Samantha till skolan. Därifrån skulle jag till andra sidan Jönköping kändes det som. Och kom cirka 10-15 minuter sent till en arbetsintervju på grund av halkan som gör att folk inte riktigt vågar köra överhuvudtaget, de snigelkör hela tiden. Nåja, fram kom jag och intervjuven gick riktigt bra tyckte jag själv. Det är inom vård och omsorg det jobbet är, hoppas på att få det samtidigt som jag funderar rent praktiskt hur jag får ihop vardagen då.

Och sedan bara hem och hämta Mary för att köra till barnmottagningen i ett huj. Där gjorde hon ett pricktest (allergitest) för att se om hon är allergisk mot några av de vanligaste astma – allergiburna generna. Och hon visade lite på just hund. Och deras farmor har ju en hund hon är hundvakt åt i några månader till. (Så där får jag ytterligare lite huvudbry inför ev barnvakt av farmor kring förlossningen och sådant.)

Idag har det varit minusgrader och soligt, vilket har gjort att jag älskat vädret utomhus. Det ger mig sådan livslust på ett sätt. Solen är verkligen underbar. Bländande men skön.