Säga upp förskoleplatsen?

I helgen började jag och Micke diskutera en helt ny ”idé” vad gäller Ebbas kommande läsår. Det vill säga hösten 2020 och våren 2021. Ska hon verkligen gå på förskolan eller ska hon vara hemma med mig och bebisen? Det som är helt klart är ju att alla tre tjejerna ska vara hemma med mig och bebisen under hela sommarlovet.

Det jag kommit fram till är att det nog vore bra att ha kvar hennes plats på förskolan. Att helt enkelt låta henne ha allmän förskoleplats på 15 timmar och att då låta henne gå tisdagar, onsdagar och torsdagar 08.30-13.30. Men att hon under dessa dagar får styra rätt mycket själv om hon vill gå eller vara hemma just den dagen. Vissa dagar känner jag att hon ändå kommer att få gå, tex när jag har BVC tid för bebisen eller liknande. Just för att lättare kunna koncentrera mig på BVC-besöket istället för att vara splittrad och ha koll på inte bara bebisen utan även på Ebba.

Tidigare, med de andra barnen, blev det egentligen liknande upplägg..

När Mary föddes i april 2014 var ju Samantha 1 år och 18 dagar gammal. Henne hade vi inte inskolat på förskolan ännu så jag hade Samantha hemma med mig och Mary tills Mary var 4 månader gammal.

När Samantha började förskolan (augusti 2014) var hon 1 år och 4,5 månad gammal. Fungerade riktigt bra. Hade med mig Mary på inskolningen också och på så sätt kunde Samantha ”leka fritt” utan att egentligen sitta fastklistrad vid mig. Samantha fick alltså börja med att gå 15 timmar i veckan, fram tills att Mary började.

När Mary började i förskolan (april 2015) gick hon också 15 timmar i veckan. Då gick dessa två på avdelningar som låg precis vägg i vägg med varandra men delade utegård så de lekte tillsammans utomhus varje dag. De gick alltså 15 timmar i veckan fram till juli 2015, då fick de börja gå på heltid för att jag fick ett jobb på sjukhuset. Detta jobb hade jag fram till september 2015, så inte så lång tid. Sedan gick jag återigen arbetslös och tjejerna fick gå ner till 15 timmar igen.

När Ebba föddes i januari 2016 fick de två fortsätta på förskolan. De gick sina 15 timmar fram tills att Ebba fyllde ett år. Då började även hon i förskolan då jag hade fått ett jobb. Jag jobbade mindre än halvtid så de gick ju efter mina tider fram till sommaren 2017. Den sommaren fick jag jobba heltid igen.

Olika upplevelser

Ibland tänker jag på hur stora skillnader och upplevelser jag har haft under mina tre förlossningar. Är nog en naturlig del i att jag nu är gravid och ska återuppleva den delen igen också. Men främst tänker jag på hur olika alla tre har varit. Är så nyfiken på om denna förlossning blir likartad någon annan eller om det blir en fjärde som är helt annorlunda den också. Men vilka häftiga och underbara minnen jag har av alla förlossningar och alla är så otroligt positiva i mina minnen, det är verkligen ingenting som gått snett. Jag har inte spruckit något, inte behövt sy eller någonting. Utan allt har flutit på bra under alla tre gångerna. Känt mig pigg och uppe på benen direkt.

Samantha

Med Samantha blev det en ”planerad” igångsättning. Jag kom in för att jag hade början på havandeskapsförgiftning men den dagen var det fullt på förlossningen. Fick åka hem och komma tillbaka två dagar senare för en igångsättning. Kommer dit. Är öppen 3 cm redan, avvaktar några timmar. Öppen 5-6 cm utan att jag egentligen känt någonting av dessa centimetrar. Får en gel för att tappen ska utplånas och efter det är hon född 2 timmar och 45 minuter senare. Testade med akupunktur – ingenting som jag tyckte hjälpte så hade enbart lustgas. Kunde åka hem två dagar senare.

När Samantha föddes vägde hon 2300 gram och var 44 cm lång.

Mary

Med Mary så började jag känna av en slags mensvärk hemmavid. Väldigt svag sådan vid 20.30 tiden på kvällen. Försökte lägga mig samtidigt som Micke, men.. det gick inte. Han hade somnat men jag klev upp och försökte andas igenom värkarna som snabbt hade blivit starka. 21.15 ringde jag till förlossningen. ”Kom in, du är välkommen” var deras svar. Jag väckte Micke. Väckte Samantha. Han fick köra mig till förlossningen, vända hem igen med Samantha. Jag skrevs in 21.59 och Mary föddes 1 timme och 13 minuter senare och jag hade enbart haft lustgas. Micke och Samantha var på plats 20 minuter senare och vi sov alla fyra tillsammans i en sovsal på förlossningsavdelningen. Åkte hem på eftermiddagen innan Mary ens var ett dygn gammal.

När Mary föddes var hon 2950 gram ”tung” och 46 cm lång.

Ebba

Med Ebba var det totalt annorlunda, men även den på natten. Vattnet gick vid 3 tiden. Värkar startade direkt, men var oregelbundna. Ringde in till förlossningen vid 6 – tiden då de blivit mer regelbundna. ”Kom in när du känner för det” blev svaret. Vid 8-tiden kände jag mig helt färdig och ville / kunde inte vara hemma mer. Packade in oss alla i bilen. Micke körde mig till förlossningen, jag skrevs in 08.55 och Ebba föddes 09.05, hann knappt använda mig av lustgasen. De andra hann knappt hem till barnens farmor innan Micke fick ett sms med första bilden på Ebba.. Åkte hem samma eftermiddag.

När Ebba föddes var hon 3050 gram tung och 47 cm lång.

Sovande tös i min famn

Det var så otroligt längesedan som Ebba somnade hos mig på detta viset. Så mysigt det var. Hon låg verkligen med örat mot mitt bröst och kunde lyssna på hjärtslagen. Hon låg precis som hon låg när hon var en bebis. Som en groda på min mage / bröst. (Sorry för kvaliteten på bilden!)

Förlossningsberättelse – Ebba

Det var natten mellan den fjärde och femte januari 2016. Jag låg och sov när jag väcktes av Marys skrik. Hon ville ha sin flaska. Då var Mary 1 år och 8,5 månad gammal och hade fortfarande en flaska välling på natten, vid behov. Det var inte alla nätter den behövdes men nu ville hon ha den. Jag klev upp, sömning som jag var. Jag var beräknad att föda den åttonde januari, vilket började kännas nu då jag behövde lyfta upp Mary från spjälsängens botten. Jag hade gjort i ordning flaskan innan jag gick in till henne men brukade sitta i soffan i vardagsrummet då hon drack flaskan, för att inte Samantha (som sov i samma rum) skulle väckas.

När jag lutade mig över kanten på spjälsängen kände jag hur det knäppte till i magen och hur jag blev blöt längs benen. Vattnet gick. Jag fick lyfta upp Mary till min famn, bära henne, hennes snuttefilt och nappflaskan in till vårt sovrum. Hämta två badlakan som jag sedan fick bära med mig in till vardagsrummet och satt på under tiden jag gav henne flaskan. Här tittade jag på klockan. Den var 03.05 på natten. Bar sedan försiktigt in henne igen då hon somnat och lade henne i sin säng igen. Men märkte att det fortfarande kom fostervatten. Och nu hade det börjat komma molande värk, den hade dykt upp under tiden då jag satt med Mary i vardagsrummet.

Jag lade mig i sängen, med några badlakan under mig. Tänkte att jag skulle få mig några timmar till med sömn, om det gick. Jag hade oregelbundna värkar fram till klockan 6 på morgonen. Då ringde jag in till förlossningen och rådfrågade hur jag skulle göra. Jag kunde komma in när jag kände att jag behövde, var svaret. Ungefär vid den tiden vaknade både Mary och Samantha, Micke fick gå och hämta in dem till oss och våran säng. De hoppade runt, busade och skrattade och jag försökte andas igenom mina värkar som nu blivit regelbundna efter klockan 6. De kom tätare och tätare. Först vid strax efter 8 tyckte jag att nu får det vara nog. Nu vill jag åka in. Sagt och gjort. Vi klädde på tjejerna och oss själva samt packade ner det sista såsom mobilladdare och plånbok. Vi satte oss i bilen och bara den 10 minuter långa färden in till sjukhuset var en pärs. Varje gupp, varje grop kändes som världens smärta hos mig.

Micke hjälpte mig ur bilen då vi kommit fram till förlossningens entré. Tjejerna satt kvar i bilen. Han följde mig fram till ytterdörren och där ringde han på dörren. En undersköterska kom och mötte oss, tog emot mig och ledde mig till ett undersökningsrum. Micke körde iväg till hans mamma tillsammans med tjejerna. De skulle äta frukost där.

Jag försökte nu att andas igenom värkarna som kom väldigt tätt inpå varandra. Hon pratade om att sätta ett CTG för att kolla upp värkarnas styrka och en vaginal undersökning för att se hur öppen jag var. Det enda jag kunde få ur mig var ”GE MIG LUSTGAS. NU!”. Hon tittade misstänksamt på mig och gick iväg. Eller ja, det var så jag kände. Hon… förstod inte hur ont jag hade det. Och jag blev frustrerad. Detta är ju tredje barnet för mig. Jag borde väl veta?! Jag tittade på klockan på väggen. 08.50.

Nu kom hon tillbaka, nu tillsammans med en barnmorska som verkligen SÅG hur jag fick andas igenom en värk. Ledde mig direkt till förlossningsrum. Det roliga är att det var samma förlossningsrum jag hade tidigare till både Samantha och Mary. Jag hann egentligen bara ta av mig byxorna nedtill och byta om till en sjukhusskjorta (under tiden som jag andades lustgasen, lutandes mot sängkanten) samt lägga mig på sängen innan krystvärkarna kom igång. Jag var helt öppen konstaterade dem och ja, vad kan man säga. Tre krystvärkar… Och EBBA Siri Märtha Magnusson föddes 09.05 den morgonen.

Hon vägde 3050 gram och var 49 cm lång.

Ebba 4 år!

Grattis Ebba på födelsedagen!

Hoppas verkligen att din dag blir så underbar som du vill ha den. Vi ska minsann fira dig idag, med tårta och presenter och massor med lekar och skratt. Ett gemensamt firande med Samantha och Mary kommer senare i vår – på Leos lekland, men idag firar vi dig här hemma. Alla vi älskar dig massor och tokmycket.