Vara eller inte vara?

Efter mitt senaste inlägg där jag dels skrev om att Micke kommer kunna vara hemma när det är dags för mig att åka till förlossningen och föda – mycket på grund av att Corona slagit till och hans arbetsplaner sket sig – rent ut sagt (som ni kan läsa om HÄR) så fick jag en hel del kommentarer om att det var bra att han nu skulle vara med på själva förlossningen.

Samanthas förlossning. Fotograf: Micke

Min tanke var… ”NEEJ!!” Just för att det är just det han inte kommer vara, även om han är på hemmaplan när det är dags. Vi har redan pratat om det och vi kör på som vi tidigare har gjort.

  • Då Samantha föddes var Micke med under hela förlossningen samt de två nätterna vi låg på förlossningen & BB.
  • Men när Mary föddes så var han, under tiden förlossningen ägde rum, hemma med Samantha och de två kom sedan över då Mary fötts och vi sov hela första natten tillsammans som tvåbarnsfamilj i en sovsal på förlossningen. Åkte hem inom 24 timmar.
  • Då Ebba föddes körde han mig (med de två tjejerna i bilen) till förlossningens entré. Jag gick in själv och var inne i en kvart innan Ebba föddes. Micke och tjejerna hann knappt fram till farmor där de skulle äta frukost innan jag skickat sms om att Ebba var född. Stannade på förlossningen / BB i ca 9 timmar innan jag åkte hem samma dag. Då hämtade han oss utanför sjukhuset.

Alltså… Han kommer vara hemma med systrarna och vänta in att vi vår klartecken att åka hem. Nu i Corona-tider är det ju även förbud mot besök på BB, endast den födande och bebisen som får vara där. Så, vi kommer inte ses på några dagar som det verkar – men kommer skicka filmer, bilder och ringa både vanligt och via FaceTime. Känns faktiskt som absolut tryggaste sättet för alla parter i detta. Barnen har någon de älskar / är trygg med hemmavid.. Det gör även mig trygg att det är just han som är med dem.

Olika upplevelser

Ibland tänker jag på hur stora skillnader och upplevelser jag har haft under mina tre förlossningar. Är nog en naturlig del i att jag nu är gravid och ska återuppleva den delen igen också. Men främst tänker jag på hur olika alla tre har varit. Är så nyfiken på om denna förlossning blir likartad någon annan eller om det blir en fjärde som är helt annorlunda den också. Men vilka häftiga och underbara minnen jag har av alla förlossningar och alla är så otroligt positiva i mina minnen, det är verkligen ingenting som gått snett. Jag har inte spruckit något, inte behövt sy eller någonting. Utan allt har flutit på bra under alla tre gångerna. Känt mig pigg och uppe på benen direkt.

Samantha

Med Samantha blev det en ”planerad” igångsättning. Jag kom in för att jag hade början på havandeskapsförgiftning men den dagen var det fullt på förlossningen. Fick åka hem och komma tillbaka två dagar senare för en igångsättning. Kommer dit. Är öppen 3 cm redan, avvaktar några timmar. Öppen 5-6 cm utan att jag egentligen känt någonting av dessa centimetrar. Får en gel för att tappen ska utplånas och efter det är hon född 2 timmar och 45 minuter senare. Testade med akupunktur – ingenting som jag tyckte hjälpte så hade enbart lustgas. Kunde åka hem två dagar senare.

När Samantha föddes vägde hon 2300 gram och var 44 cm lång.

Mary

Med Mary så började jag känna av en slags mensvärk hemmavid. Väldigt svag sådan vid 20.30 tiden på kvällen. Försökte lägga mig samtidigt som Micke, men.. det gick inte. Han hade somnat men jag klev upp och försökte andas igenom värkarna som snabbt hade blivit starka. 21.15 ringde jag till förlossningen. ”Kom in, du är välkommen” var deras svar. Jag väckte Micke. Väckte Samantha. Han fick köra mig till förlossningen, vända hem igen med Samantha. Jag skrevs in 21.59 och Mary föddes 1 timme och 13 minuter senare och jag hade enbart haft lustgas. Micke och Samantha var på plats 20 minuter senare och vi sov alla fyra tillsammans i en sovsal på förlossningsavdelningen. Åkte hem på eftermiddagen innan Mary ens var ett dygn gammal.

När Mary föddes var hon 2950 gram ”tung” och 46 cm lång.

Ebba

Med Ebba var det totalt annorlunda, men även den på natten. Vattnet gick vid 3 tiden. Värkar startade direkt, men var oregelbundna. Ringde in till förlossningen vid 6 – tiden då de blivit mer regelbundna. ”Kom in när du känner för det” blev svaret. Vid 8-tiden kände jag mig helt färdig och ville / kunde inte vara hemma mer. Packade in oss alla i bilen. Micke körde mig till förlossningen, jag skrevs in 08.55 och Ebba föddes 09.05, hann knappt använda mig av lustgasen. De andra hann knappt hem till barnens farmor innan Micke fick ett sms med första bilden på Ebba.. Åkte hem samma eftermiddag.

När Ebba föddes var hon 3050 gram tung och 47 cm lång.